Det periodiska systemet är en indelning av grundämnen som ordnas efter hur många protoner det finns i atomens kärna. Det periodiska systemet bildades under 1800 talet av ryssen Mendelejev. Man har idag hittat 91 olika grundämnen i naturen, vissa ämnen framställs i laboratorier. Man ser också hur mycket varje atom väger, man mäter atomens massa med enheten u (atommassenheter). 

Det periodiska systemet delas upp i grupper och perioder. De lodräta raderna kallas för grupper och de vågräta för perioder. Grupperna är uppdelade i hur många elektroner det finns i det yttre skalet. Om 4 atomer har t.ex. 8 elektroner i det yttrelagret så är de uppdelade lodrätt efter varandra. De kopplas ihop med perioderna som man delar in i hur många elektronskal atomerna har. En atom kan ha 8 elektroner i det tredje skalet medan en annan atom har 8 elektroner i det fjärdeskalet. På bilden ser man nummer på vänster sida, det är de som visar hur många elektronskal det finns. På det sättet kan de placeras ut på rätt ställe.

Man delar in grundämnena i olika ’’grupper’’, icke-metaller och metaller. Det finns fler men de här är de vanligaste. Icke-metallerna finns på höger sida medan metallerna finns på alla andra ställen. Det finns en Ickemetall på vänstersida och det är Väte (H).

Några grundämnesgrupper är väte och alkalimetaller (H, Li, Na, K, Rb, Cs, Fr), de alkaliska jordartsmetallerna (Be, Mg, Ca, Sr, Ba, Ra), Halogenerna (F, Cl, Br, I, At, Uus) och Ädelgaser (He, Ne, Ar, Kr, Xe, Rn, Uuo).

Väte och alkalimetallerna är i grupp 1 och reagerar väldigt enkelt med andra ämnen p.g.a. att de har så lite elektroner i det yttre skalet. Man kan hitta vätgas (H₂)i naturen men det är sällsynt. Alkalimetallerna är väldigt mjuka och de går inte att hitta i naturen. Alkalimetallerna reagerar häftigt med vatten.

De alkaliska jordartsmetallerna är metaller och går inte att hitta i naturen. De reagerar häftigt med syror och under vätgasutveckling.

Halogenerna (7 valenselektroner) är ickemetaller och reagerar lätt med andra ämnen och finns därför inte i naturen. Ordet halogen betyder saltbildare och ingår därför i många salter.

Ädelgaserna (fullt ytterskal och har inga valenselektroner) är ickemetaller och de reagerar inte lätt med andra ämnen p.g.a. deras fulla yttreskal. Man ser sällan dessa atomer med andra atomer, de förekommer alltså oftast ensamma.