No Jästceller

Cellerna var runda och rörde sig söligt. Vissa åkte in i varandra och då så åkte dom i väg åt olika håll. Dom var vita/genomskinliga i mitten.

Svampar Förstår du?

Förstår du?

1. För att dom inte har klorofyll och dom inte kan tillverka eget socker. Så istället tillhör dom eukaryoterna. Och dom suger upp näring istället för att skapa egen näring.

2. Det är för att svampen är rötterna/trådarna. Det som syns är bara fruktkroppen som är till för att sprida sig. Så svampen är egentligen trådarna. Svampen kan också kallas för mycel.

3. Mögelsvamp är sorts svampgift som brukar växa på gammal mat som t.ex gammalt bröd. Mögelsvampen kan vara väldigt giftigt och är dåligt att äta. Mögelsvampen kan också växa i fuktiga platser som t.ex badrummet. Det finns också giftiga svampar som t.ex flugsvamp som är väldigt giftig. Det finns också vissa svampar som gör en illamående och kräks. Det finns vissa som påverkar nerverna och hjärnan och vissa som förstör levern och njurarna.

4. Svamparnas uppgift är att bryta ner dött material som t.ex döda träd och växter. Dom är också viktiga för när alla träd har fallit sina löv så bryter svamparna ner löven.

5.   När en växt och en svamp samarbetar så ger växten svampen socker och svampen ger växten närsalter och vatten. 

6.   Efter att degen har blivit gräddad så jäser den inte för att temperaturen blir för hög och  degen stelnar och då kan den inte jäsa.

7.   Man tar bort träd och då kan inte svamparna få någon näring ur träden och då måste den suga upp marken och då blir den väldigt många svampar som måste suga upp näring ur marken och då kommer det till slut ta slut näring i marken.

8.   Vissa alger blir giftiga och vissa lavar är en blandning mellan en svamp och en alg. Så då ser man på laven om den är giftig eller inte.

svampar

Minns du?

1. Svampar bryter ned dött material som t.ex döda träd. Svampar är också i jäst och det gör så att en deg blir större. Den blir större när jästen får socker. Man kan också äta svamp, men man ska vara försiktig när man plockar svamp så att man inte tar någon giftig svamp. Man kan också göra mediciner av mögelsvampar som t.ex penicillin. 

2.   Svampar kan göra skada i hus, så kallade mögel. Möglet bildas om det är fuktskador och möglet kan bildas i väggar och golv. Det bildas mängder med sporer och sporerna kan vara farliga och kan bilda allergier. Men möglet kan också göra så att luften blir sämre. 

3.   a) Den del vi plockar och äter är fruktkroppen. Man kan tro det är svampen man äter men svampen är egentligen nervsystemet.

      b) Fruktkroppen har till uppgift att sprida sporer så att den ska kunna föröka sig och bilda en ny svamp. Sporerna finns oftast under svampens hatt. Men röksvampar är lite mer runda och om man trampar på dom kommer det ut sporer. Det kommer ut så sjukt mycket sporer så att det ser ut som rök. Därför kallas den för röksvamp. Sporerna sprids då med luften.

4. När en svampspor åker ned i jorden så börjar den att tillverka svamptråd (mycel). Mycelet börjar ta näring av dött material och får då näring. Svampen bara växer och växer. Efter ett tag så börjar den tillverka fruktkroppar för kunna sprida sina sporer.

5. Jästen är en sorts svamp. Jästen i en deg gör så att den jäser och blir större. Den blir större genom att den får socker och då börjar den bilda mindre bitar jäst som sen lossnar från den stora och så vidare.

6. Mögelsvamp är en sorts skadesvamp som kan växa på gammalt bröd. Möglet kan tillverka giftiga ämnen som kan vara väldigt farliga. Gifterna kan finnas på ställen där det inte syns för att mycelet kan sprida sig runt i brödet.

7. Kantarellen och karljohansvamp är två stycken matsvampar.

8. Flugsvampen och mögelsvampen är giftiga svampar.

9. En snigel kan kanske klara av svampen bättre än människan för att den kan vara motståndskraftig mot giftet. Så människan kan oftast inte äta svampen ifall den är äten av en snigel.

10. Vitt ludd i marken kan vara mycel vilket är svampens trådar. Men egentligen är svampen mycelet. Men om man hittar vitt ludd i marken kan det vara mycel som man har hittat. 

11. Svampar kan ta näring av andra växter som t.ex träd. Vissa svampar är parasiter och dom tar sig in i trädet och tar trädets näring och det kan bilda fruktkroppar på trädet. Så den kan vara en närings tjuv. Den kan också bryta ner dött material som den kan ta näring av som t.ex ett dött träd eller så kan den sammarbeta med andra med andra växter. Den sammarbeta med andra växter genom att den tar fast i doms rötter och så hjälper dom varandra. Växten får salt och vatten medan svampen får socker. 

12. Skorplavar sitter på stenar är väldigt svåra att skrapa loss. Bladlavar sitter på marken och är lätta att peta loss. Dom också upp från undre laget. Busklavar hänger från träd och och dom ser ut som skägg.

Vitmossa  

    

Vitmossor är arter från släktet Sphagnum. Den är vanlig i våta miljöer och en sak man kan tro är att den är vit. Men den kan vara gula, bruna, röda och skära. Dom är mest utvecklade på sensommaren och öppna myrar. Låter man vitmossan torka så blir vissa delar vita eller vitaktiga. Man kan hitta många arter på en myr, eller så finns dom i sumpiga och fuktiga skogar. Flera av artens växer också på stränder, fukthedar och i vattnet.

Utanför Sverige kan man vitmossor i tempererade och kalla platser t.ex i tropiska och subtropiska berg.

Vitmossan är uppbyggd på ett speciellt sett så att man lätt ser vilket släkte det tillhör. Skotten växer upprätt och är ganska kraftiga. Om man kollar längs med stammen sitter grenarna i toppen och i knippen finns ett huvud som består av de yngsta grenarna på skottet. Mossor förökar sig genom sporer. Det finns två typer av celler i bladen. Det är gröna som sköter om fotosyntesen och döda och färglösa celler som används som vattenbehållare. 

källor: http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/mossor/vitmossorfarggrannamossorpavaramyrar.1016.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vitmossor

Ordning i myllret

Förstår du?

1. 

2. Det är bättre att ha samma latinska namn över hela världen för att då förstår alla varandra mycket bättre istället för att man behöver kunna namnet på någonting på jätte många språk. Därför är det bra att ha samma latinska namn över hela världen.

3. Vi kan ta en ödla till exempel för att berätta vad det menas med en art. Det finns olika sorters ödlor. Skogsödlan och sandödlan är samma art men har olika utseende. Och man vet att något är en art när två av samma art kan få barn tillsammans och barnen ska i sin tur också kunna få barn. Då räknas det som att dom är i samma art. Men två djur från olika arter kan ibland också få ungar. Men ungarna kan då i sin tur inte få ungar.

4. En åsna och en häst är samma släkte men olika arter. Dom ser annorlunda ut och dom kan få barn tillsammans. Men om det blir barn så kan barnen inte få barn.

5.  Förr så hade man inte lika bra verktyg att kolla på olika organismer och jämfört med nu så har man mycket bättre teleskop och såna saker. Och vissa organismer kan vara väldigt lika varandra. Men om man jämför med 1970 och 1990 så har 1970 Växter, Svampar, djur, Encelliga med cellkärna och Bakterier var i olika grupper men i 1990 så är det en ny grupp som heter Eukaryoter som innehåller Växter, svampar, djur och olika encelliga.Och bakterier och arkéer i olika grupper.

6.  Darwin sa att arter har utvecklats genom doms miljö. Han hade forskat om finkar på Galapagosöarna. Dom hade olika näbbar för att dom åt olika saker. Så han tyckte att arter utvecklar genom hur doms miljö ser ut. Linné tyckte att arter har kommit till genom hur doms egenskaper såg ut. Arter som liknade varandra slog han ihop till ett släkte. Linné´s rangordning såg ut så här: klass, ordning, familj, släkte och art. Linné trodde att det var gud som hade skapat naturen och all arterna.

7. Den visar när cellerna kom till och vilka celler som var grunden till andra celler. Så bakterie cellen kom till först för 4 miljarder år sedan, sen kom arkéer och djurceller fram för 3,5 miljarder år sedan. För 2,5 miljarder år sen kom cell med kärna till och cell med för klorofyllkorn 1,5 miljarder år sedan och m.m. Men släktträdet visar när organismer kom till och när olika celler kom till.

Ordning i myllret

Ordning i myllret

Minns du?

                                                                      

1. Äta, dricka, göra behov, springa, föröka sig och växa.

2. En organism betyder att det är en levande varelse. Bakterier är också en organism men inte virus. Det finns också flercelliga och encelliga organismer.

3. Toffel djur är encelliga men människan har flera hundratusen miljarder celler.

4. I alla sorters celler finns det cellplasma och cellmembran. Dom har också arvsanlag 

5.   En växtcell har ett cellsaftrum och ett klorofyllkorn och en cellvägg. Medans en djurcell bara har cellplasma, cellmembran och cellkärna med arvanslag. Växtcellen har allt som djurcellen har plus lite till.

6. Bakteriecellen är mycket mindre än dom andra cellerna. Och ett arvanslag utan kärna.

7. Han delade in dom efter antal och utseende på ståndare och pistill. Det var så han delade in dom i grupper genom att använda sexualsystemet. 

8. Boken heter flora om den handlar om växter och fauna om den handlar om djur.

9. Det är namnet Panthera som är släktnamnet.

10. En Liger är en hybrid mellan ett lejon och en tiger. Ligern kan inte föröka sig.