Matte diagnos uppg. 1 Geometri

NO Materiens byggstenar fråga 10, 11 och 13

10. a) O b) Cu c) F d) Fe e) H f) C

11. a) H2O b) CO2 c) O2       

13. a) Två kväve atomer b) En kolatom och en syreatom c) 2 väteatomer, 1 kolatom och 3 syreatomer.

Det periodiska systemet är en indelning av grundämnen som ordnas efter hur många protoner det finns i atomens kärna. Det periodiska systemet bildades under 1800 talet av ryssen Mendelejev. Man har idag hittat 91 olika grundämnen i naturen, vissa ämnen framställs i laboratorier. Man ser också hur mycket varje atom väger, man mäter atomens massa med enheten u (atommassenheter). 

Det periodiska systemet delas upp i grupper och perioder. De lodräta raderna kallas för grupper och de vågräta för perioder. Grupperna är uppdelade i hur många elektroner det finns i det yttre skalet. Om 4 atomer har t.ex. 8 elektroner i det yttrelagret så är de uppdelade lodrätt efter varandra. De kopplas ihop med perioderna som man delar in i hur många elektronskal atomerna har. En atom kan ha 8 elektroner i det tredje skalet medan en annan atom har 8 elektroner i det fjärdeskalet. På bilden ser man nummer på vänster sida, det är de som visar hur många elektronskal det finns. På det sättet kan de placeras ut på rätt ställe.

Man delar in grundämnena i olika ’’grupper’’, icke-metaller och metaller. Det finns fler men de här är de vanligaste. Icke-metallerna finns på höger sida medan metallerna finns på alla andra ställen. Det finns en Ickemetall på vänstersida och det är Väte (H).

Några grundämnesgrupper är väte och alkalimetaller (H, Li, Na, K, Rb, Cs, Fr), de alkaliska jordartsmetallerna (Be, Mg, Ca, Sr, Ba, Ra), Halogenerna (F, Cl, Br, I, At, Uus) och Ädelgaser (He, Ne, Ar, Kr, Xe, Rn, Uuo).

Väte och alkalimetallerna är i grupp 1 och reagerar väldigt enkelt med andra ämnen p.g.a. att de har så lite elektroner i det yttre skalet. Man kan hitta vätgas (H₂)i naturen men det är sällsynt. Alkalimetallerna är väldigt mjuka och de går inte att hitta i naturen. Alkalimetallerna reagerar häftigt med vatten.

De alkaliska jordartsmetallerna är metaller och går inte att hitta i naturen. De reagerar häftigt med syror och under vätgasutveckling.

Halogenerna (7 valenselektroner) är ickemetaller och reagerar lätt med andra ämnen och finns därför inte i naturen. Ordet halogen betyder saltbildare och ingår därför i många salter.

Ädelgaserna (fullt ytterskal och har inga valenselektroner) är ickemetaller och de reagerar inte lätt med andra ämnen p.g.a. deras fulla yttreskal. Man ser sällan dessa atomer med andra atomer, de förekommer alltså oftast ensamma.  

Förbränning av järnull

Förbränning av järnull

Syfte:

Jag ska undersöka vad som händer när jag tänder eld på järnull.

Material:

·      Balansvåg

·      Järnull

·      Tändstickor

·      Metallbricka

Metod:

1.     Bygg en balansvåg som på bilden.

2.     Häng järnull på båda sidor av vågen. Viktigt att vågen väger jämnt.

3.     Järnullen ska vara fluffig.

4.     Tänd eld på den ena sidan järnulls-tussen. 

5.     Se vad som händer.

Hypotes:

Det blir tyngre när det brinner. När elden slocknat så tror jag att järnullet kommer vara svartare än vad det var innan.

Resultat:

När järnullet tar eld så lossnar lite av det och faller ner på marken. Men det väger fortfarande mer än järnullet på andra sidan vågen som vi inte satte eld på.

Före förbränningen	Efter förbränningen
Järnullen var grå	Järnullen var blå/grå
Den var ganska trubbig/vass så man kunde skära sig.	Den är lenare och det finns en mindre risk att skära sig.

Säkerhet:

Man kan skära sig när man drar i järnullen så man måste vara försiktig. Det är väldigt eldfarligt för att när man eldar på järnullen så far det ner på ett underlag. Är underlaget brännbart så kan det börja brinna.

Slutsats:

Min hypotes stämde. Det som hände var att när man tände eld på järnullet så reagerade det ämnet med syret och bildade ett annat ämne vid namn järnoxid (FeO). Järnoxiden väger mer än järnullen för att det är syret och järn atomerna blandas och sätter sig fast med varandra. Då väger ämnet självklart mer. När man t.ex. bakar och man lägger socker i mjölet så väger det mer än vad bara mjölet gjorde innan. Det är samma princip.

För att förbättra experimentet så kan man använda en riktig våg och inte någon hemma gjord sak. Använda handskar när man drar loss järnullet för att inte skära sig.

Man kan tända eld på järnull för att få fram rost och man kan med hjälp av rosten få fram en rödaktig målarfärg.

SO slavhandel

Slavarna tillfånga togs oftast efter strider mellan olika stammar/grupper. Den gruppen som förlorar blir tillfånga tagna av vinnarna och blir oftast slavar. Vissa byts ut mot varor från Europa och då får slavarna åka till Amerika för att arbeta på jordbruk och industrier. 

Slavhandeln pågick mellan Amerika, Europa och Afrika. Den var som mest intensiv vid slutet av 1600 talet och under 1700 talet. Då skeppades det c. 50 000 slavar varje år. 

Engelsmännen började använda slavar på sina plantage för att de tyckte att jobbet var för smutsigt och hårt för vita kvinnor. Och eftersom att man inte såg slavarna som människor utan som djur och att de var väldigt billiga så såg man det som en bra och billig arbetskraft. Då slappa också slavägarna arbeta på t.ex jordbruken. Det fanns också en stor brist på pengar.

De vita såg sig mer värda än svarta för att de ofta hade mer makt än afrikanerna. Det var en man vid namn Reymert Haagensen (1730), han sa att Negrer är skapta till trälar och de inte känner till någonting mer än beständigt arbete. Och eftersom att det redan fanns slaveri i Afrika innan slavhandeln så kunde de lätt få makt över dem. De flesta var svarta och eftersom det nästan inte fanns några svarta i Europa under denna tid så såg de nog de svarta som mindre värda. 

I USA förbjöd man slaveriet efter att nordstaterna vann mot sydstaterna i ett inbördeskrig. Sydstaterna var i behov av billig arbetskraft och ville därför ha slavar. Nordstaterna var emot slaveriet och det var anledningen till kriget. Nordstaterna såg slaveriet som misshandel och rasism. Man tänkte på samma sätt i många andra länder och då började slavar bli frisläppta. Man införde också demokrati i många länder och då röstade många på att man skulle få bort slaveri. Idag är slaveri förbjudet i hela världen, man vill att alla ska ha samma rättigheter och vara lika behandlade. 

De afrikanska slavarna tålde de tropiska sjukdomarna och värme väldigt bra. Väldigt många europeiska slavar dog p.g.a sjukdomarna och värmen, de dog mycket snabbare än de afrikanska slavarna. De jobbade inte heller lika hårt som afrikanerna för att det var så varmt. Afrikanerna bor redan i ökenlandskap där det är väldigt varmt så de är ganska vana. Det finns också fler sjukdomar i Afrika men eftersom att de har levt med sjukdomarna så länge så har deras kroppar vant sig med dom. Därför tål de sjukdomar och värme bra. Det fanns slaveri i Afrika innan européerna kom, så vissa slavar är vana vid att jobba hårt som slav. Därför klarar de sig och kan arbeta längre. Europa var ganska välutvecklat jämfört med Afrika. De behövde inte jobba lika hårt för att få pengar och levde oftast helt okej. I Afrika så kunde många leva i tält och små lerhus. 

Triangelhandeln har gjort så att man har börjat diskriminera svarta människor. En av de största anledningarna till rasismen är faktiskt slavhandeln. Vissa sa att afrikanerna/svarta människor var en annan ras än människan (mindre värda). Vissa av dessa fördomar finns fortfarande kvar i t.ex Sverige där det är bevisat att afrosvenskar är sämre behandlade av rättsväsendet. Svarta unga människor är oftast mer diskriminerade och hör oftast mer rasism än en vit svensk.      Det finns svarta människor i länder där det nästan bara fanns vita innan t.ex i Sverige, Frankrike och England. 

Ja, rasism och nedvärdering av svarta människor. Idag har de iallafall svarta människor mänskliga rättigheter och kan leva som alla andra. Men de får oftast de enkla jobben som t.ex städning där man inte tjänar så mycket pengar. Vissa kan inte heller det språket som man pratar i landet och då får de inte lika många jobb då heller. Då finns det risk för att man inte får något jobb. 

Likheter mellan slaveri nu och då är att slavar fortfarande arbetar på byggarbetsplatser och jordbruk. Det är mest svarta människor som är slavar. Förr så tog man bara slavar utan att tänka på att de var människor. Då dog flesta också så de han inte riktigt få barn heller så man blev tvungen att konstant hämta mer slavar. Idag så födds oftast slavar i familjer och man behöver inte köpa in nya slavar. 

Några olikheter är att slavhandeln inte är att slavhandeln inte är lika intensiv längre och att det är totalt förbjudet i princip hela världen. Idag så förekommer det också mycket slavhandel som handlar om sex. Man säger alltså sexslavar till andra, detta förekom inte så ofta förr.

Slavhandeln kommer att upphöra tillslut eftersom att det är förbjudet. Men det kommer fortfarande finnas typer av slaveri som t.ex sexslaveri eftersom att det är svårt att hitta de som håller på med sånt. Efter att liberalismen uppkom så har slaveriet minskat och minskat. 

Slaveri är helt sinnessjukt och borde inte finnas. De som håller på med slaveri är rent sagt dumma i huvet och har inget liv. Men det hade inte varit helt fel man hade haft typ någon som klipper gräset åt en och städer rummet efter en. 

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/slaveri/slavhandeln-%C3%B6ver-atlanten

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/slaveri-och-triangelhandel#

http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/slaveriet-och-triangelhandeln-del-3-livet-som-slav

http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/110118/ce44d432d79d6661a45c83c34de61cb3/Slaveri%20d%C3%A5%20och%20nu,%20tidningen,%20tillgnglighetsversion.pdf

Förbränning av Magnesium

Magnesium är skinande grå. Den är ganska sträv och luktar nästan ingenting.

När vi lutade tändaren och stoppade in magnesiumet så började det att brinna. Då blev det ett väldigt starkt vitt ljus och vi blev tvungna att kolla bort för att inte få ögonskador.

Det som händer är att när magnesiumet reagerar med syret så bildas det ett nytt ämne vid namn magnesiumoxid (2MgO).

Resultatet blev ett vitt pulver som inte verkar lukta något.

Innan vi stoppade in magnesiumet i elden så var den skinande grå och efter så var det ett vitt pulver.

Värme + Magnesium (Mg2) + Syre (O₂) -à Magnesiumoxid (2Mg=)

No Friktion ofärdig version

Syfte: 

Syftet är att man ska undersöka hur friktionen ändras när du drar ett föremål på olika underlag.

Hypotes: 

Jag tror att friktionen kommer ändras mycket mellan underlagen. Speciellt mellan grusplanen och träbordet. Det kommer nog inte vara så stor skillnad mellan gräsmattan och konstgräset för att det nästan är samma sak. 

Träbordet kommer att ha minst friktion.

Konstgräs kommer ha näst minst friktion.

Gräset kommer ha tredje minst friktion. 

Asfalten kommer ha fjärde minst friktion.

Grus kommer att ha mest friktion.

Material:

En sko

En dynanometer

Underlag

Träbord

konstgräs

Asfalt 

Gräset

Grus

Metod: 

Jag tar dynanometern och sätter fast den på föremålet. 

Sedan drar jag föremålet med hjälp av dynanometern på ett underlag. Då visar dynanometern hur många Newton det behövs för att få föremålet i rörelse. 

På så sätt kan jag rangordna och visa hur friktionen ändras mellan olika underlag. 

Jag drar skon på underlaget flera gånger och försöker få en konstant rörelse så att jag se mer exakt hur mycket kraft det behövs

Resultat: 

När jag drog min sko på de olika underlagen så visade dynanometern hur mycket kraft det behövdes för att få föremålet i rörelse. På gruset så hoppade skon väldigt mycket och det var svårt att avgör exakt hur mycket kraft det behövdes. Men på de andra underlagen så åkte den utan problem efter underlagen.  

Detta träbord hade minst friktion.

Så här såg asfalten jag använde ut. 

Gräset till vänster hade mest friktion. <Konstgräs 

<Gruset

  

Slutsats: 

Gräset hade mest friktion för att när man drar min sko i det så fastnar den och hoppar lite. Gräset är inte klippt så gräset är väldigt ojämnt. 

Konstgräset hade ganska mycket friktion men inte så mycket som jag trodde. I konstgräset så finns det väldigt många små gummi ploppar. Så när jag drog skon efter konstgräset så rullade skon efter konstgräset. Men den fastnade ändå ganska bra för att det sticker upp plast gräs överallt. 

Asfalten är väldigt ojämn och det finns sandkorn på den. Så när jag drog skon i den ojämna asfalten så fastna den ibland. Sanden gjorde så att den åkte efter underlaget mycket lättare. Hade det inte varit sandkorn i den så hade man behövt använda mer kraft. 

Det var väldigt svårt att mäta friktionskraften på gruset för att gruset gjorde så att den rullade ganska mycket. De stora stenarna gjorde så att den stannade och hoppade väldigt mycket. Dynanometern visade från 1 till 2 N och då tog jag medlet på 1,5. 

Träbordet hade minst friktion för att det var så lent och jämnt. På träbordet så är det en väldigt smal plastskiva gjord av laminat. plastskivan är väldigt len och det finns nästan ingen ojämn yta. Det är nästan bara min skos friktion som göra att den stannar. Det var inga sandkorn eller liknande på bordet så det var inget annat material som gjorde att friktionen minskade. 

Vad stämde i min hypotes?

Det ända jag hade rätt om var att träbordet skulle ha minst friktion. 

Konstgräset hade näst mest friktion, jag trodde att konstgräset skulle ha näst minst friktion. 

Jag trodde att gräset skulle ha tredje minst friktion men det visade sig att gräset hade mest friktion. 

Asfalten hade tredje minst friktion. Jag trodde att asfalten skulle ha fjärde minst friktion så jag hade nästan rätt på den. 

Jag trodde att gruset skulle ha mest friktion men jag hade väldigt fel. Gruset hade fjärde minst friktion. Det var p.g.a att mitt föremål vägde för lite så när jag drog föremålet efter underlaget så rullade gruset under den.

Vad skulle jag kunnat förbättra?

Jag skulle kunnat ha ett tyngre föremål för att då hade inte gruset rullat lika mycket under föremålet när jag drar det. 

Jag hade kunnat använda annat underlag än grus för det var väldigt svårt att se vad den exakta friktionskraften var när föremålet hoppade så mycket. Jag hade kunnat välja en spegel eller något liknande istället. 

Gräset jag testade friktionen i var inte klippt och var väldigt ojämn och tjock. Så om jag hade testat det i klippt gräs så hade det varit enklare att se hur mycket kraft det behövdes för att dra föremålet. 

Kan jag använda mig av detta i vardagen? 

När man spelar golf så vill man ha lite friktion på greenerna men inte för lite för bollen måste stanna. Därför så klipper man det väldigt lågt och gör gräset väldigt kompakt. Man kan göra så att det rullar bättre genom att göra den hårdare och om man vill göra så att den rullar mindre så gör man det mjukare. 

När man slår bollen upp på green så vill man att den ska stanna snabbt och därför så finns det skåret på klubbhuvudet som gör att bollen får mycket ’’backspin’’. När bollen då landar på green så kommer den att studsa några gånger och sedan stanna. Om man har väldigt mycket backspin i bollen så kan den till och med rulla tillbaka några meter. Det beror också på hur hårda greenerna är. Så i golf så kan man använda sig av friktion av flera olika sätt. 

Matteuppgift ''Hur stort är det skuggade området''

Svenska återberättning av artikel

Brott ska inte löna sig men…

Att brott inte ska löna sig var tydligen fel säger Daniel Backlund i Dagens nyheter den 29 augusti 2016.

’’Nu räcker det’’ säger Daniel. Han har jobbat som polis i 13 år och i hela hans tid som polis har han varit i yttre tjänst. Efter alla år som han har jobbat hos polisen så har han tappat tron på rättsystemet. En gång så var det någon som sköt någon annan med pistol, det räknades som misshandel, grovt vapen brott och narkotika brott. Brottslingen skulle vara i fängelse i ett halvår fast släpptes ut efter 2/3 av tiden även fast han misskött sig i fängelset.

Om en misstänkt begår samma brott flera gånger så får den straffrabatt vilket gör så att hen får betala mindre pengar för det eller så får den sitta i fängelse i kortare tid. Daniel tycker det ska vara motsatta. Han säger att polisen är den yrkesgrupp som har lägst förtroende för rättväsandet.

Han förlorar lusten till att jobba som polis p.g.a, löner, arbetsavtal och O.B-ersättningar.  Han trodde att polisyrket handlade om att brott inte ska löna sig men han hade fel.



http://asikt.dn.se/asikt/debatt/att-brott-inte-ska-lona-sig-var-tydligen-fel/