Luftföroreningar sprider sig i luften. Ge
exempel på lokala, regionala och globala problem.
Luftföroreningar består av bland annat koldioxid och kolväten
som t.ex metangas(CH4), koldioxid (CO2), svaveloxid (SO2) och kolmonoxid(CO). Luftföroreningar
följer med vinden vilket gör att den kan påverka andra delar av världen,
luftföroreningarna kommer efter tag att nå atmosfären och orsaka
växthuseffekten, växthuseffekten bildas när solens strålar kommer in i jorden
och värmer upp den. I luftföroreningar så finns det ämnen som kloroflourokarboner som bryter ner ozonet. Indien är ett av
de länder som släpper ut mycket luftföroreningar, dessa föroreningar sprider
sig runt hela världen och orsakar problem. När luftföroreningar färdas
med vinden/luften när det är ganska kallt ute så stiger inte föroreningarna
lika högt som de hade gjort om det hade varit varmt ute. Då orsakar det stora
lokala/regionala problem. När det då snöar/regnar så kommer vattnet att ta med
sig några av dessa gaser ner till marken vilket orsakar försurning. När vattnet
far så långt så att det har åkt ner i grundvattnet så kommer det att orsaka
algblomning. Detta är de effekterna man får av att använda fossila bränslen.
Hur långt luftföroreningarna sprids beror på
vilka gaser de består av.
De globala problemen är att det blir varmare
vilket gör att isen i nord och sydpolen smälter, då kommer vattennivån att öka
och skapa översvämningar i länder som t.ex. Nederländerna där man måste bygga
vallar för att det inte ska bli översvämning. Då kommer även isbjörnarna och
pingvinerna dö ut. De som bor på Grönland kommer att förlora sina hem. De som
bor vid ekvatorn kommer att vara tvungen att gå ännu längre för att hitta rent
vatten eftersom att vattnet kommer torka ut.
De regionala problemen skapas när gaser som t.ex.
svaveloxid (SO2) och olika kväveoxider som orsakar försurning. Ett regionalt
problem är också om man som nu t.ex. eldar kol för att få värme i sina hus. Då
kommer föroreningarna från kolet följa med vinden och fara till andra ställen
och göra luften väldigt dålig. Detta hade hänt i Stockholm, många eldar kol i
Polen för att få värme i sina hus och vanligtvis så brukar kolet fara ned till
marken men nu var det så kraftiga vindar att kolet följde med till Stockholm.
Man hade mätt att luften var sämre än den i Peking.
De lokala problemen orsakas av vissa gaser som
reagerar med luften. Man brukar säga att de är ’’kortlivande’’. Marknära ozon
är en giftig gas som förstör klorofyllet på växter. Koloxid är också en farlig
gas som bildas när kolföreningar förbränns med för lite syre.
Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att
minska mängden luftföroreningar.
Vi kan odla mer träd och växter för att göra så att koldioxiden
blir till syre. Man kan använda mer eldrivna fordon istället för att använda
fossila bränslen. Man kan åka mer med buss då det släpper it lite mer än en bil
men kan transportera mycket mer. Så om 5 personer kan sitta i en bil så kan
minst 30 personer sitta (eller stå) i en buss. Hade alla åkt i en egen bil så
hade de släppt ut 6 gånger så mycket föroreningar. Vissa bussar är går till och
med på bio-bränslen. Bio-bränslen består av våra matavfall vilket oftast inte
innehåller något dåligt. Det finns ett kanadensiskt företag vid namn Carbon
Engineering. De har byggt en väldigt bra och användbar maskin. Den kommer
användas i flygplan. Den fungerar så att den suger in koldioxid rik luft från
atmosfären och gör om det till bränsle. Detta kommer vara väldigt effektivt då
man bra behöver använda bränsle i början och kanske slutet av färden. Denna
maskin finns inte än men är under konstruktion, den kostar 9 miljoner att
tillverka. Atmosfären är väldigt koldioxid rik då koldioxid är i gasform och
stiger hela vägen upp dit. Koldioxid blir till flytande form vid väldigt kalla
temperaturer och klarar därför av att vara där uppe.
Man borde även handla mer lokalt, om man köper från kina så
behövs det väldigt mycket bränsle för att denna produkt enda hit. Men om den är
tillverkad i Luleå så har den inte långt att åka för att komma till din affär.
Samma med djur och växter, man borde köpa lokala grönsaker, kött osv. Då är
även varan mycket fräschare och den håller sig nog ätbar mycket längre.
Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur
vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten.
Man börjar med att man tar in råvatten från en sjö, älv eller
ett hav. Sedan så rinner vattnet in i en korgbandssil (en form av mikrosil) där
vattnet silas från fisk, alger och andra lite större föremål. Sedan så åker
vattnet in i en pumpstation, där ser pumparna till att rätt mängd vatten pumpas
vidare till reningsprocessen. Sen far vattnet in till en så kallad blandnings ränna
där aluminiumsulfat tillsätts i vattnet. Sen åker det in i en flockningskammare
där små partiklar och mikroorganismer klumpar ihop sig. De faller sedan ned
till botten i sedimenteringsbassänger på grund av aluminiumsulfatet. Man
tillsätter även en liten mängd natriumsilikat för att göra flockarna större.
Sen leds vattnet in i ett 1,5 meter tjockt sandfilter där de sista klumparna
avlägsnas av vattnet. Sen åker det in i en till pump som pumpar det till ett
kolfilter. Vattnet åker genom 2,5 meter tjocka bäddar av granulerat kål. Detta
skyddar mot föroreningar och tar bort lite organiska ämnen. Sedan far det en
UV-reaktor där vattnet desinficeras. Sist av allt så justeras pH-värdet med
kalkvatten för att få det svagt basiskt, det minskar chansen för rostangrepp i
ledningsnätet. För att förhindra bakterietillväxt så häller man i en väldigt
liten mängd monokloramin. Sen far det in i en reservoar där det sedan skickas
ut till alla kranar.
Man börjar avloppsvatten reningen med en så kallad
mekaniskrening där ett filter fångar upp större och tyngre partiklar. Sedan far
det in i en biologisk rening där mikroorganismer bryter ner biologiska material
till koldioxid och vatten. Ett ämne vid namn Slam blir över och kan användas
som eventuellt gödsel. Sedan så åker den in i en kemiskrening där man blandar
in metallsalter i vattnet för att få bort lösta fosforföreningar. Man kan inte
använda slammet till gödsel. Sist så åker det in i en kväverening där
föreningar med kväve tas bort med hjälp av mikroorganismer. Sen åker det renade
vattnet ut i naturen igen.
Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde?
Lågt pH-värde kan även beskrivas som försurning. Det påverkar
både mark och vatten negativt. Det orsakar skada på skogen och vissa djur.
Marken är känsligast i de områden där markens mineraler är svårvittrade. När
marken blir försurad så dör viktiga näringsämnen, näringsämnena är viktiga för
markens produktionsförmåga och när de dör så blir det mindre växtlighet. När
det sura regnvattnet far genom alla näringsämnen i marken så löser vätejonerna
i vattnet upp näringsämnena och det följer med vattnet ned till grundvattnet. Barr
träd är väldigt effektiva på att fånga upp luftföroreningar, när det sedan
regnar så tar regnet med sig en del föroreningar ned till marken. I Sverige
finns det fortfarande näringsämnen i marken eftersom att den är så ny.
Näringsämnena har varit bevarade under isen under istiden men i de tropiska
skogarna så är det nästan slut på näringsämnen då de skogarna har funnits
mycket längre än Sveriges skogar har.
Beskriv kvävets kretslopp.
Det är solen som står till grund för
kvävets kretslopp eftersom att det är solen som ger allt energi. Kvävgas (N2(g)
finns i luften/atmosfären och kan tas upp av så kallade kvävefixerande
bakterier. De kvävefixerande gör om kvävet till ammoniak (NH3) och ammoniumjoner
(NH4+). Sedan så finns det Nitrifikationsbakterier som utvinner energi genom
att oxidera ammoniumjoner till Nitrat (NO3-). Det finns två steg inom
Nitrifikationsbakterierna, först så utvinner några av de bakterierna energi
genom att oxidera ammoniumjoner till nitrit (NO2-). I andra steget så oxiderar
några andra bakterier nitritet till nitrat. Man kan även fixera kväve från
atmosfären genom Haber-bosch-processen, genom den processen får man fram NH4+,
nitratet som man får kan användas till konstgödsel. Både nitratet och
ammoniumjonerna blir tillorganiskt kväve i växter. När växterna äts av djur så
blir det till organiskt kväve i djur. Djur utsöndrar kväve i form av urea,
sedan så kan ammonifikationsbakterier tillverka ammoniumjoner med hjälp av urea.
När djur och växter dör så tar ammonifikationsbakterier hand om dem och gör de
till ammoniumjoner och ammoniak. Genom förbränningar så reagera syre kväve med
varandra vilket bildar kväveoxider (NOx), när det blixtar så händer samma sak.
När kväveoxider reagerar med H2O så bildas det salpetersyra (HNO3).
Salpetersyra kan även bilda Nitrat, Salpetersyra bidrar till en stor del av
övergödningen. Nu kommer vi till slutet av kretsloppet, då en av de viktigaste
bakterierna på jorden gör om nitratet till kväve. Dessa bakterier heter
Denitrifikationsbakterier. De är även väldigt viktiga eftersom att de kan
användas till att förhindra övergödning.
