Högskoleprovtest

Klimakterium : Kvinnans övergångsålder, då upphör menstruationerna och kvinnan kan inte längre få barn. 

’’Ett tidigt klimakterium kan leda till ofrivillig barnlöshet.’’

Insistera : Man envisas om något, tex att man envisas om att man inte ska klippa sig. 

’’Jag insisterar, jag vill att du ska snagga dig.’’ 

Lektor : Lärare som arbetar på gymnasium och universitet. 

’’Min kompis är lektor på Uppsala Universitet så han skulle kunna hjälpa dig med läxorna.’’ 

Illustrativ : Något åskådligt eller belysande. Tavlor är ett exempel på något illustrativt. 

’’Jag hade tänkt illustrera halva boken, resten får du göra.’’ 

Sömsmån : Tygdelen mellan tygkanten och den streckade linjen där du ska sy. 

’’Sömsmånen ska vara cirka 3 cm bred.’’

Förlösa : Att befria någon från något, tex att befria någon från skulder. 

’’Jag ska förlösa mina kompis från fängelse.’’

Oförätt : Riktad mot att kränka någon. Oförrätt betyder att kränka någon.

’’En av våra lärare har begått oförrätt mot en av våra elever.’’ 

Tongivande : Man bestämmer inriktning av åsikter och beteende inom en grupp. Man är alltså ledare. 

’’Idag är jag tongivare över våran lilla grupp!’’

Inte på långt när : Något som är långt ifrån. 

’’Kina ligger långt ifrån Sverige.’’

Superlativer : Den största graden av komparationsraden hos adjektiv. Tex störst av stor. 

’’Du är mäktigast av alla här.’’

Essä : En essä är en uppsats. 

’’Jag har fått in alla essäer vilket betyder att jag kan börja rätta dem.’’

Fiktiv : Något fiktivt är något som är påhittat. 

’’Min berättelse är inte fiktiv på något sätt.’’

Koalition : Koalition är en sammanslutning av något. 

’’EU är en koalition som består av många länder i Europa.’’

Rugga : Rugga är när fåglarna byter fjädrar.

’’Det är på denna årstid som de flesta fåglarna ruggar.’’

Åthutning : När man straffar någon/några för det dem gjort. 

’’Idag ska fängelsets fångar rejäl åthutning.’’

Följaktligen : En annat ord för alltså och därför.

’’Denna frispark var matchens bästa och följaktligen matchavgörande.’’

Överpröva : Domstol kan ta upp mål som avgjorts av lägre instans.

’’Staten kan överpröva styrelsen om de vill byta ut den nuvarande styrelsen.’’

Utblottad : Utblottad betyder att något är är ruinerat/förstört).

’’Mitt hus har blivit utblottat av på grund av festen som jag hade igår.’’

Extremiteter : Armar och ben.  

’’Jag har väldigt mycket träningsverk i mina extremiteter.’’

Parlör : En liten ordbok med samtalsfraser uppställda efter praktiska situationer. 

’’Jag ska kolla i parlören ifall jag kan hitta det ord du söker.’’

Matte kläder

Matte hur många olika sätt kan 2 tärningar kombineras på

matte tärningar

Vi tycker att Joel värderar siffrorna 1-6 olika. 1 är sämst och 6 är bäst. Och därför så tycker han att han får 1-5 mer ofta än 6. Det är en sjättedels chans att få sexan och därför är det mindre chans att han får siffran sex. 

Anna värderar inte siffrorna olika vilket är mer logiskt än att värdera siffrorna högre och lägre. 

Vi håller med Annas tänkesätt då hon inte värderar någon siffra olika medan Joel värderar siffrorna olika mycket vilket gör att han tror det är svårare att få vissa siffror vilket inte är rätt. 

Man kan få 1, 2, 3, 4, 5, 6 och det är lika stor chans att få alla olika siffror (16,66666666666666667%). Det är så för att alla sidor väger i princip lika mycket och därför är det lika stor chans att få alla siffror. Det är alltså slumpen som bestämmer vilken siffra man ska få. 

Nummer 1 - 16

Nummer 2 - 13

Nummer 3 - 25

Nummer 4 - 22

Nummer 5 - 12

Nummer 6 - 12

Kroppens organ

matte dokumentation

Luft, mark och vatten gula frågor

Luftföroreningar sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.

Luftföroreningar består av bland annat koldioxid och kolväten som t.ex metangas(CH4), koldioxid (CO2), svaveloxid (SO2) och kolmonoxid(CO). Luftföroreningar följer med vinden vilket gör att den kan påverka andra delar av världen, luftföroreningarna kommer efter tag att nå atmosfären och orsaka växthuseffekten, växthuseffekten bildas när solens strålar kommer in i jorden och värmer upp den. I luftföroreningar så finns det ämnen som kloroflourokarboner som bryter ner ozonet. Indien är ett av de länder som släpper ut mycket luftföroreningar, dessa föroreningar sprider sig runt hela världen och orsakar problem. När luftföroreningar färdas med vinden/luften när det är ganska kallt ute så stiger inte föroreningarna lika högt som de hade gjort om det hade varit varmt ute. Då orsakar det stora lokala/regionala problem. När det då snöar/regnar så kommer vattnet att ta med sig några av dessa gaser ner till marken vilket orsakar försurning. När vattnet far så långt så att det har åkt ner i grundvattnet så kommer det att orsaka algblomning. Detta är de effekterna man får av att använda fossila bränslen.

Hur långt luftföroreningarna sprids beror på vilka gaser de består av.

De globala problemen är att det blir varmare vilket gör att isen i nord och sydpolen smälter, då kommer vattennivån att öka och skapa översvämningar i länder som t.ex. Nederländerna där man måste bygga vallar för att det inte ska bli översvämning. Då kommer även isbjörnarna och pingvinerna dö ut. De som bor på Grönland kommer att förlora sina hem. De som bor vid ekvatorn kommer att vara tvungen att gå ännu längre för att hitta rent vatten eftersom att vattnet kommer torka ut.

De regionala problemen skapas när gaser som t.ex. svaveloxid (SO2) och olika kväveoxider som orsakar försurning. Ett regionalt problem är också om man som nu t.ex. eldar kol för att få värme i sina hus. Då kommer föroreningarna från kolet följa med vinden och fara till andra ställen och göra luften väldigt dålig. Detta hade hänt i Stockholm, många eldar kol i Polen för att få värme i sina hus och vanligtvis så brukar kolet fara ned till marken men nu var det så kraftiga vindar att kolet följde med till Stockholm. Man hade mätt att luften var sämre än den i Peking.

De lokala problemen orsakas av vissa gaser som reagerar med luften. Man brukar säga att de är ’’kortlivande’’. Marknära ozon är en giftig gas som förstör klorofyllet på växter. Koloxid är också en farlig gas som bildas när kolföreningar förbränns med för lite syre.

Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.

Vi kan odla mer träd och växter för att göra så att koldioxiden blir till syre. Man kan använda mer eldrivna fordon istället för att använda fossila bränslen. Man kan åka mer med buss då det släpper it lite mer än en bil men kan transportera mycket mer. Så om 5 personer kan sitta i en bil så kan minst 30 personer sitta (eller stå) i en buss. Hade alla åkt i en egen bil så hade de släppt ut 6 gånger så mycket föroreningar. Vissa bussar är går till och med på bio-bränslen. Bio-bränslen består av våra matavfall vilket oftast inte innehåller något dåligt. Det finns ett kanadensiskt företag vid namn Carbon Engineering. De har byggt en väldigt bra och användbar maskin. Den kommer användas i flygplan. Den fungerar så att den suger in koldioxid rik luft från atmosfären och gör om det till bränsle. Detta kommer vara väldigt effektivt då man bra behöver använda bränsle i början och kanske slutet av färden. Denna maskin finns inte än men är under konstruktion, den kostar 9 miljoner att tillverka. Atmosfären är väldigt koldioxid rik då koldioxid är i gasform och stiger hela vägen upp dit. Koldioxid blir till flytande form vid väldigt kalla temperaturer och klarar därför av att vara där uppe.

Man borde även handla mer lokalt, om man köper från kina så behövs det väldigt mycket bränsle för att denna produkt enda hit. Men om den är tillverkad i Luleå så har den inte långt att åka för att komma till din affär. Samma med djur och växter, man borde köpa lokala grönsaker, kött osv. Då är även varan mycket fräschare och den håller sig nog ätbar mycket längre.

 Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten.

Man börjar med att man tar in råvatten från en sjö, älv eller ett hav. Sedan så rinner vattnet in i en korgbandssil (en form av mikrosil) där vattnet silas från fisk, alger och andra lite större föremål. Sedan så åker vattnet in i en pumpstation, där ser pumparna till att rätt mängd vatten pumpas vidare till reningsprocessen. Sen far vattnet in till en så kallad blandnings ränna där aluminiumsulfat tillsätts i vattnet. Sen åker det in i en flockningskammare där små partiklar och mikroorganismer klumpar ihop sig. De faller sedan ned till botten i sedimenteringsbassänger på grund av aluminiumsulfatet. Man tillsätter även en liten mängd natriumsilikat för att göra flockarna större. Sen leds vattnet in i ett 1,5 meter tjockt sandfilter där de sista klumparna avlägsnas av vattnet. Sen åker det in i en till pump som pumpar det till ett kolfilter. Vattnet åker genom 2,5 meter tjocka bäddar av granulerat kål. Detta skyddar mot föroreningar och tar bort lite organiska ämnen. Sedan far det en UV-reaktor där vattnet desinficeras. Sist av allt så justeras pH-värdet med kalkvatten för att få det svagt basiskt, det minskar chansen för rostangrepp i ledningsnätet. För att förhindra bakterietillväxt så häller man i en väldigt liten mängd monokloramin. Sen far det in i en reservoar där det sedan skickas ut till alla kranar.

Man börjar avloppsvatten reningen med en så kallad mekaniskrening där ett filter fångar upp större och tyngre partiklar. Sedan far det in i en biologisk rening där mikroorganismer bryter ner biologiska material till koldioxid och vatten. Ett ämne vid namn Slam blir över och kan användas som eventuellt gödsel. Sedan så åker den in i en kemiskrening där man blandar in metallsalter i vattnet för att få bort lösta fosforföreningar. Man kan inte använda slammet till gödsel. Sist så åker det in i en kväverening där föreningar med kväve tas bort med hjälp av mikroorganismer. Sen åker det renade vattnet ut i naturen igen.

Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde?

Lågt pH-värde kan även beskrivas som försurning. Det påverkar både mark och vatten negativt. Det orsakar skada på skogen och vissa djur. Marken är känsligast i de områden där markens mineraler är svårvittrade. När marken blir försurad så dör viktiga näringsämnen, näringsämnena är viktiga för markens produktionsförmåga och när de dör så blir det mindre växtlighet. När det sura regnvattnet far genom alla näringsämnen i marken så löser vätejonerna i vattnet upp näringsämnena och det följer med vattnet ned till grundvattnet. Barr träd är väldigt effektiva på att fånga upp luftföroreningar, när det sedan regnar så tar regnet med sig en del föroreningar ned till marken. I Sverige finns det fortfarande näringsämnen i marken eftersom att den är så ny. Näringsämnena har varit bevarade under isen under istiden men i de tropiska skogarna så är det nästan slut på näringsämnen då de skogarna har funnits mycket längre än Sveriges skogar har.

 Beskriv kvävets kretslopp.

Det är solen som står till grund för kvävets kretslopp eftersom att det är solen som ger allt energi. Kvävgas (N2(g) finns i luften/atmosfären och kan tas upp av så kallade kvävefixerande bakterier. De kvävefixerande gör om kvävet till ammoniak (NH3) och ammoniumjoner (NH4+). Sedan så finns det Nitrifikationsbakterier som utvinner energi genom att oxidera ammoniumjoner till Nitrat (NO3-). Det finns två steg inom Nitrifikationsbakterierna, först så utvinner några av de bakterierna energi genom att oxidera ammoniumjoner till nitrit (NO2-). I andra steget så oxiderar några andra bakterier nitritet till nitrat. Man kan även fixera kväve från atmosfären genom Haber-bosch-processen, genom den processen får man fram NH4+, nitratet som man får kan användas till konstgödsel. Både nitratet och ammoniumjonerna blir tillorganiskt kväve i växter. När växterna äts av djur så blir det till organiskt kväve i djur. Djur utsöndrar kväve i form av urea, sedan så kan ammonifikationsbakterier tillverka ammoniumjoner med hjälp av urea. När djur och växter dör så tar ammonifikationsbakterier hand om dem och gör de till ammoniumjoner och ammoniak. Genom förbränningar så reagera syre kväve med varandra vilket bildar kväveoxider (NOx), när det blixtar så händer samma sak. När kväveoxider reagerar med H2O så bildas det salpetersyra (HNO3). Salpetersyra kan även bilda Nitrat, Salpetersyra bidrar till en stor del av övergödningen. Nu kommer vi till slutet av kretsloppet, då en av de viktigaste bakterierna på jorden gör om nitratet till kväve. Dessa bakterier heter Denitrifikationsbakterier. De är även väldigt viktiga eftersom att de kan användas till att förhindra övergödning.