Svampar Förstår du?

Förstår du?

1. För att dom inte har klorofyll och dom inte kan tillverka eget socker. Så istället tillhör dom eukaryoterna. Och dom suger upp näring istället för att skapa egen näring.

2. Det är för att svampen är rötterna/trådarna. Det som syns är bara fruktkroppen som är till för att sprida sig. Så svampen är egentligen trådarna. Svampen kan också kallas för mycel.

3. Mögelsvamp är sorts svampgift som brukar växa på gammal mat som t.ex gammalt bröd. Mögelsvampen kan vara väldigt giftigt och är dåligt att äta. Mögelsvampen kan också växa i fuktiga platser som t.ex badrummet. Det finns också giftiga svampar som t.ex flugsvamp som är väldigt giftig. Det finns också vissa svampar som gör en illamående och kräks. Det finns vissa som påverkar nerverna och hjärnan och vissa som förstör levern och njurarna.

4. Svamparnas uppgift är att bryta ner dött material som t.ex döda träd och växter. Dom är också viktiga för när alla träd har fallit sina löv så bryter svamparna ner löven.

5.   När en växt och en svamp samarbetar så ger växten svampen socker och svampen ger växten närsalter och vatten. 

6.   Efter att degen har blivit gräddad så jäser den inte för att temperaturen blir för hög och  degen stelnar och då kan den inte jäsa.

7.   Man tar bort träd och då kan inte svamparna få någon näring ur träden och då måste den suga upp marken och då blir den väldigt många svampar som måste suga upp näring ur marken och då kommer det till slut ta slut näring i marken.

8.   Vissa alger blir giftiga och vissa lavar är en blandning mellan en svamp och en alg. Så då ser man på laven om den är giftig eller inte.

svampar

Minns du?

1. Svampar bryter ned dött material som t.ex döda träd. Svampar är också i jäst och det gör så att en deg blir större. Den blir större när jästen får socker. Man kan också äta svamp, men man ska vara försiktig när man plockar svamp så att man inte tar någon giftig svamp. Man kan också göra mediciner av mögelsvampar som t.ex penicillin. 

2.   Svampar kan göra skada i hus, så kallade mögel. Möglet bildas om det är fuktskador och möglet kan bildas i väggar och golv. Det bildas mängder med sporer och sporerna kan vara farliga och kan bilda allergier. Men möglet kan också göra så att luften blir sämre. 

3.   a) Den del vi plockar och äter är fruktkroppen. Man kan tro det är svampen man äter men svampen är egentligen nervsystemet.

      b) Fruktkroppen har till uppgift att sprida sporer så att den ska kunna föröka sig och bilda en ny svamp. Sporerna finns oftast under svampens hatt. Men röksvampar är lite mer runda och om man trampar på dom kommer det ut sporer. Det kommer ut så sjukt mycket sporer så att det ser ut som rök. Därför kallas den för röksvamp. Sporerna sprids då med luften.

4. När en svampspor åker ned i jorden så börjar den att tillverka svamptråd (mycel). Mycelet börjar ta näring av dött material och får då näring. Svampen bara växer och växer. Efter ett tag så börjar den tillverka fruktkroppar för kunna sprida sina sporer.

5. Jästen är en sorts svamp. Jästen i en deg gör så att den jäser och blir större. Den blir större genom att den får socker och då börjar den bilda mindre bitar jäst som sen lossnar från den stora och så vidare.

6. Mögelsvamp är en sorts skadesvamp som kan växa på gammalt bröd. Möglet kan tillverka giftiga ämnen som kan vara väldigt farliga. Gifterna kan finnas på ställen där det inte syns för att mycelet kan sprida sig runt i brödet.

7. Kantarellen och karljohansvamp är två stycken matsvampar.

8. Flugsvampen och mögelsvampen är giftiga svampar.

9. En snigel kan kanske klara av svampen bättre än människan för att den kan vara motståndskraftig mot giftet. Så människan kan oftast inte äta svampen ifall den är äten av en snigel.

10. Vitt ludd i marken kan vara mycel vilket är svampens trådar. Men egentligen är svampen mycelet. Men om man hittar vitt ludd i marken kan det vara mycel som man har hittat. 

11. Svampar kan ta näring av andra växter som t.ex träd. Vissa svampar är parasiter och dom tar sig in i trädet och tar trädets näring och det kan bilda fruktkroppar på trädet. Så den kan vara en närings tjuv. Den kan också bryta ner dött material som den kan ta näring av som t.ex ett dött träd eller så kan den sammarbeta med andra med andra växter. Den sammarbeta med andra växter genom att den tar fast i doms rötter och så hjälper dom varandra. Växten får salt och vatten medan svampen får socker. 

12. Skorplavar sitter på stenar är väldigt svåra att skrapa loss. Bladlavar sitter på marken och är lätta att peta loss. Dom också upp från undre laget. Busklavar hänger från träd och och dom ser ut som skägg.

fotosyntesen

Minns du?

1.Fotosyntesen sker i bladen på en växt. Växten tar in vatten och koldioxid genom små hål på bladytan. Bladet gör sen om koldioxid till socker och syre. CO2+H2O+solenergi=socker+O2 eller Koldioxid+vatten+solenergi=socker+syre.

2.   Växten behöver vatten,Koldioxid och solenergi för att kunna göra socker och syre.H2O+CO2+solenergi. Det är vad det behövs för att fotosyntesen ska fungera.

3.   Vid fotosyntesen så bildas socker och syre. 

4.   Klyvöppningarnas uppgift är att ta in koldioxid/CO2 från luften. En klyvöppning är ett hål som finns på bladets yta. Klyvöppningarna är jätte små och det finns många av dom på ett blad. Ut ur klyvöppningarna åker syre.

5. Klorofyll är ett färgämne som finns i klorofyllkorn. Klorofyllet används till att kunna ta in solljus vilket då blir energi. Det finns tusentals klorofyllkorn på ett blad. Energin används sen också till att göra syre och socker. Klorofyllet gör också så att vatten koldioxid kan förenas och bli druvsocker och syre.

6. Vid fotosyntesen så bildas syre och socker. Socker används till byggmaterial och energikälla. Sockret måste förbrännas för att energin ska kunna frigöras ur sockret. Det behövs också syre för att sockret ska kunna förbrännas i cellerna. Koldioxiden som växten tar in förvandlas till syre och socker men nästan allt syre som växten bildar skickas tillbaka till naturen. Lite av syret använder växten till att göra andra saker. Ur sockret kan det bildas energi och stärkelse. Stärkelse används till att spara energi till vintern och som nödenergi.

7. Växten tar upp närsalter genom vattnet. Närsalterna innehåller t.ex kväve, kalium och järn. Den behöver ämnena till att tillverka proteiner och vitaminer. Närsalterna är lika viktiga som H2O och CO2. Människan behöver också närsalter fast vi kallar dom för mineralämnen. Man kan få i sig närsalter genom att äta växter.

Förstår du?

1.Om inte det hade funnits växter på jorden skulle det inte kunna finnas något liv heller. För då hade det inte funnits något syre. Och levande organismer behöver syre. Men om det bara finns koldioxid så kommer det inte kunna finas levande organismer för att levande organismer är beroende av syre. Men vi säger att alla växter på jorden försvann så skulle det ta slut på syre efter ett tag. Och då skulle man ha dött av koldioxidförgiftning. Koldioxidförgiftning får man när man tar in för mycket koldioxid. och hjärtat och cellerna behöver syre för att kunna fungera. Men om hjärtat börjar pumpa runt koldioxid så kommer cellerna inte fungera så bra för att dom inte får i sig det dom behöver.

Bägarlav

Bägarlavar växer på marken och finns i hela landet. Dom tillhör en släkt med mer än 70 olika arter i Finland. Man kan se på bägarlavens trattar eller skålar på skaftet för att känna igen den. Det finns grannröda fruktkroppar på kanterna och den finns i torra momarksskogar. Bägarlaven finns också på stubbar och nedre delen av trädstammen.

Den vanliga bägarlaven är cirka 1-4 cm hög. Podierna har slät bark och nere på laven är den mer eller mindre sammanhängande men uppe på toppen består den av åtskilda rutiga barkflak.

Bok: Vår flora. Vanlig bägarlav .53.

http://www.webbfloran.fi/kasvi.php?row_id=122&kasvin_nimi=B

Tall

Tallen är ett stort barrträd och har rak stam. Den har en gles krona som är högt uppe i trädet. Barren sitter två tillsammans på ett kortskott. barren bli r c. 5 år gamla innan dom faller av. Tallen är vindpolinerad och sprider väldigt mycket pollen på våren. Honkottarna är runda och är rödaktiga och en halv centimeter långa. Efter pollineringen växer kotten i ett år när befruktningen sker. Tallen kan bli över 30 meter hög och brukar bli 90-150 år gamla. Men dom kan också bli mycket äldre, som den största tallen i Sverige någonsin. Den blev 757 år gammal 2004.

Efter ett och ett halvt år blir fröna mogna och kotten öppnas.

Tallen finns i hela Sverige och har funnits sedan istiden. Tallen växer mest på torra marker. Man brukar använda tallen till att göra t.ex pappersmassa och virke. Tallen är rik på kåda och kådan kan man använda till att göra botemedel till skörbjugg, gikt och mot vissa svampinfektioner. 

http://linnaeus.nrm.se/flora/barr/pina/pinus/pinusyl.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tall

Vitmossa  

    

Vitmossor är arter från släktet Sphagnum. Den är vanlig i våta miljöer och en sak man kan tro är att den är vit. Men den kan vara gula, bruna, röda och skära. Dom är mest utvecklade på sensommaren och öppna myrar. Låter man vitmossan torka så blir vissa delar vita eller vitaktiga. Man kan hitta många arter på en myr, eller så finns dom i sumpiga och fuktiga skogar. Flera av artens växer också på stränder, fukthedar och i vattnet.

Utanför Sverige kan man vitmossor i tempererade och kalla platser t.ex i tropiska och subtropiska berg.

Vitmossan är uppbyggd på ett speciellt sett så att man lätt ser vilket släkte det tillhör. Skotten växer upprätt och är ganska kraftiga. Om man kollar längs med stammen sitter grenarna i toppen och i knippen finns ett huvud som består av de yngsta grenarna på skottet. Mossor förökar sig genom sporer. Det finns två typer av celler i bladen. Det är gröna som sköter om fotosyntesen och döda och färglösa celler som används som vattenbehållare. 

källor: http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/mossor/vitmossorfarggrannamossorpavaramyrar.1016.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vitmossor