Lab-rapport kemi NO

Hypotes: Jag tror att den gröna färgen kommer att dela upp sig i gul och blå.

               Jag tror att den Lila färgen kommer att dela upp sig i röd och blå.

               Jag tror att den röda färgen kommer att dela upp sig i blå och grön.

Syfte: Syftet är att man ska göra en kromatografi på alla pennor för att ta reda på vilka                      färger de består av.

Material: En bägare, en penna, en grön, en röd och en lila färgpenna och 3 stycken remsor av kaffefilter.

Metod:

Jag tog en bägare och fyllde den med lite vatten.

Sedan så klippte jag ut 3 remsor av kaffefilter.

Jag valde ut tre färgpennor som jag målade en prick med på remsorna. Det var en olik färg på varje remsa.

Sedan så tog en penna och tejpade fast kaffefilter remsorna på pennan. Sedan så la jag i det i vattnet men inte så att pricken låg under vattnet. 

Jag väntade tills jag sett vilka färger som finns i de olika färgerna och så skrev jag resultatet och slutsatsen.

Resultat: Den gröna färgen blev gul och blå som jag också trodde på hypotesen.

               Den röda färgen blev nästan bara röd och lite rosa. Inte som jag trodde.

               Den lila färgen blev rosa, lila och blå. Inte som jag trodde.

Det som händer är att när vattnet åker över färgerna så tar det med sig molekylerna från färgen och sprider ut sig. Det är då man börjar se att färgen kan bestå av flera andra färger. Desto mindre molekylerna är desto längre åker färgen. Slutsats: Den gröna färgen blev blå och gul. Den Röda färgen blev Röd och Rosa. Den lila färgen blev Lila, blå och rosa.

Hypotesen stämde bara med den gärna färgen. Jag trodde att den skulle bli blå och gul så blev den det också. Men Röd och Lila stämde inte.

Jag hade kunnat använde lite mer kvalitet på pennorna för att få en bättre syn på vilka färger som finns blandade.

NO Kemi kromatografi

Vem är filtertjuven?

Syfte: Någon har stulit Susannes kära filterpapper och dessutom lämnat ett spår efter sig. I nuläget finns sex misstänkta personer. Vi ska hitta den skyldige!

Hypotes: Jag tror att det var Allan som stal kaffefiltret.

Material: De misstänktas pennor, filterpapper, 2 bägare, tejp, blyertspennor och vatten.

Instruktion: 6 remsor av filterpapper, 1,5 cm breda, 8 cm långa.

Metod: Vi klippte ut 6 stycken remsor filterpapper. Sedan så tog vi 3 pennor och 3 bägare. Vi fyllde bägarna med lite vatten. Sedan så numrerade vi filter remsorna och satte prickar långt ner på filtret. Sedan så satte vi ner filtret pappret i vattnet men inte så att vattnet nuddade pricken. Sedan så tejpade vi fast filtret på pennan och väntade tills vi såg vem/vilka det var. Metoden kromatografi heter den här metoden. korma betyder färg och graf betyder skrift

resultat:Det var nummer 4 vilket var Charlotte som har stulit papperfilterna.

Slutsats: Filtrerpappret suger upp vatten som passerar färgpricken. Då dras molekylerna i färgen med. De minsta molekylerna åker längst. En färg var inte vattenlöslig, med det hände inget.

NO kemi

Minns du?

1. Kväve, syre och salt är tre exempel på kemiska ämnen i naturen.

2.a) Tennsoldater smälter när de blir tillräckligt varma. Man kan forma om dom. Den är blank, kall och hård.

      b) Man har hällt smält tenn i en form som liknar en soldat. Sedan så har man låtit det kylas ner och bli hård. Sedan så tar man bort formen från tennet oh då så har man en tennsoldat.

3. Sockret förändras i vatten. Det löser sig upp i vatten så att man inte ser det. Men det är fortfarande kvar. Man kan också värma socker så det blir som ett lim som man kan äta. Man använder limmet till att sätta ihop pepparkakshus. Det brukar kallas för glasyr.

4. Kemikalier, metaller, tändstickor, papper och andra fasta ämnen får inte hällas ut i vasken.

5. Det är en en bild på en explosion.

6.a) Dest-vatten, salt, diväteteoxid och natriumklorid.

   b)Vatten, Coca Cola och Snus.

7.a) Ett exempel på dekantering. Dekanteringen går till så att man har två glas/burkar. Spelar ingen roll bara man använder något som är rent och man ser vad man gör. Man gör så att man tar ett glas med sand och vatten. Om man vill få bort sanden så väntar man tills att sanden har sjunkit till botten. Och då häller man försiktigt över vattnet till det andra glaset så att det inte kommer med sand. Och då får man lite renare vatten. Man kan använda det vattnet till at tvätta händerna, kanske användas till vin tillverkning och rengöra akvarium.

b) Man kan rena t.ex saltvatten genom att koka det och kyla ner ångan. Det blir kvar salt i en burk/glas. Och det rena vattnet går till ett annat glas.

c) Man kan skilja åt färgade ämnen genom att man utnyttjar att ämnen i lösningen sugs upp på ett kaffe filter olika snabbt. Resultatet blir att färgränder som går olika högt upp på kaffefiltret.

8.a) Man kan rengöra saltvatten genom att använda destillation. Man kan rena t.ex saltvatten genom att koka vattnet och kyla ner ångan. Det blir kvar salt i en burk/glas och det rena vattnet går till ett annat glas. Det kallas Destillation.

b) Man använder filtrering för att sila bort fasta ämnen med hjälp av ett kaffefilter. 

c) Man klipper en linje av kaffefilter. Man kan skilja åt färgade ämnen genom att man utnyttjar att ämnen i lösningen sugs upp på ett kaffe filter olika snabbt. Resultatet blir att färgränder som går olika högt upp på kaffefiltret. Detta kallas kromatografi.

9. Vanligt koksalt heter natriumklorid på kemi språk.

10. Koksaltet är bra till att laga mat med.

Förstår du?

1.Det kan man se genom destillation. Man har vatten i ett glas som man värmer på så att det blir ånga. Det åker genom ett rör som går igenom en sak som kyler ner vattnet igen så att det bli flytande igen. Då ser man att ämnet har ändrats men det försvinner inte. Det har bara gått till en annan form.

2.Man ska sätta sig noga i problem. Man ska göra en rimlig gissning av vad som ska hända, Hypotes. Undersöker så man ser om hypotesen stämmer. man ska anteckna sina resultat.

      Göra en slutstats och sedan så kanske man måste lösa andra problem som kommit till och man måste göra om undersökningen.

3. Det är för att vissa ämnen kan vara väldigt farliga. Vissa kan vara frätande eller giftiga eller dåliga för naturen. Och därför får inte man slänga vad som helst i ett laboratorium.

4. 

5. Ett rent ämne är ett ämne som endast innehåller det ämnet. Så t.ex kranvatten är inte ett rent ämne. Det innehåller många lösta ämnen. Men om det ska vara riktigt rent vatten så måste det bli destillerat. Och då är det ett rent ämne.

6. I kemi så beskriver man hur olika ämnen kan reagera med varandra. Recept visar bara hur man ska blanda vissa saker.

Dekantering

1. Dekanteringen går till så att man har två glas/burkar. Spelar ingen roll bara man använder något som är rent och man ser vad man gör. Man gör så att man tar ett glas med sand och vatten. Om man vill få bort sanden så väntar man tills att sanden har sjunkit till botten. Och då häller man försiktigt över vattnet till det andra glaset så att det inte kommer med sand. Och då får man lite renare vatten. Man kan använda det vattnet till at tvätta händerna, kanske användas till vin tillverkning och rengöra akvarium.

2. Man har en ställning med en tratt med ett kaffefilter. Man häller i det smutsiga vattnet i filtret och då har man ett glas under som fångar upp vattnet. Filtret låter endast vattnet åka igenom och då blir klumparna från sanden kvar i filtret. Man kan använda den för att få små klumpar som t.ex sand. Man kan också dricka det men det smakar lite sand. Man kan också tvätta sig med det.

No labsrapport brustablett

Stephen Hawking English Smarties

Stephen Hawkings was born on 8th January 1942, he’s aged 73 years. His scientific works include a collaboration with Roger Penrose on gravitational singularity theorems in the framework of general relativity. He have also done predictions of black holes emit radiation. It’s also called Hawking radiation. Stephen suffers a very rare disease called ALS or amyotrophic lateral sclerosis. It paralyzed him over the decades. Stephen’s speech deteriorated and by the late 1970s he could only be understood by his family and hi closest friends. 

He first studied at Byron house school. And when Hawking was 8 year old he St albans highschool for girls for a few months. Hawking's father wanted his son to attend the well regarded Westminster School, but the 13-year-old Hawking was ill on the day of the scholarship examination. His family could not afford the school fees without the financial aid of a scholarship, so Hawking remained at St Albans.

No Jästceller

Cellerna var runda och rörde sig söligt. Vissa åkte in i varandra och då så åkte dom i väg åt olika håll. Dom var vita/genomskinliga i mitten.

Saga

Det var en gång en häxa som hette Kattis. Hon var ute och plockade ingredienser för att göra en dryck som gör att man får vårtor. När hon var ute och plockade så fick hon syn på en svart katt. Hon såg att det var hennes katt så hon sprang snabbt och hämtade den.

-       Så där får du inte göra Mulle! Skrek Kattis.

-       Miiiiaaaoowwww, sa Mulle ledsamt.

Kattis gick och hämtade alla sina saker och trollade hem det. Och så tog hon med Mulle och drog hem till Blåkulla på sin kvast. När hon kom hem så tog hon fram allting hon behövde för att kunna göra sin vårt dryck. Hon var skulle använda vårt drycken på sig själv för att hon skulle få mer vårtar och bli fulare. Hon var väldigt fin för att vara en häxa, så hon var tvungen att bli fulare för att häxor ska vara så fula som möjligt. Hon började göra soppan. Först la hon i en snigel, sen en älg, sen en flugsvamp, sen mögel ost och sist men inte minst en T-rex.

 Hon blandade ihop det i en gryta och så var det bara och vänta på månskenet. Hon var tvungen att stå i månskenet för att kunna få vårtor. Hon väntade på månskenet och sen när månskenet kom fram så gick hon ut och drack upp det. Hon fick genast en massa vårtor.

 Och så slutade sagan lyckligt med att hon fick väldigt många vårtor och ett lyckligt leende.

Svampar Förstår du?

Förstår du?

1. För att dom inte har klorofyll och dom inte kan tillverka eget socker. Så istället tillhör dom eukaryoterna. Och dom suger upp näring istället för att skapa egen näring.

2. Det är för att svampen är rötterna/trådarna. Det som syns är bara fruktkroppen som är till för att sprida sig. Så svampen är egentligen trådarna. Svampen kan också kallas för mycel.

3. Mögelsvamp är sorts svampgift som brukar växa på gammal mat som t.ex gammalt bröd. Mögelsvampen kan vara väldigt giftigt och är dåligt att äta. Mögelsvampen kan också växa i fuktiga platser som t.ex badrummet. Det finns också giftiga svampar som t.ex flugsvamp som är väldigt giftig. Det finns också vissa svampar som gör en illamående och kräks. Det finns vissa som påverkar nerverna och hjärnan och vissa som förstör levern och njurarna.

4. Svamparnas uppgift är att bryta ner dött material som t.ex döda träd och växter. Dom är också viktiga för när alla träd har fallit sina löv så bryter svamparna ner löven.

5.   När en växt och en svamp samarbetar så ger växten svampen socker och svampen ger växten närsalter och vatten. 

6.   Efter att degen har blivit gräddad så jäser den inte för att temperaturen blir för hög och  degen stelnar och då kan den inte jäsa.

7.   Man tar bort träd och då kan inte svamparna få någon näring ur träden och då måste den suga upp marken och då blir den väldigt många svampar som måste suga upp näring ur marken och då kommer det till slut ta slut näring i marken.

8.   Vissa alger blir giftiga och vissa lavar är en blandning mellan en svamp och en alg. Så då ser man på laven om den är giftig eller inte.

svampar

Minns du?

1. Svampar bryter ned dött material som t.ex döda träd. Svampar är också i jäst och det gör så att en deg blir större. Den blir större när jästen får socker. Man kan också äta svamp, men man ska vara försiktig när man plockar svamp så att man inte tar någon giftig svamp. Man kan också göra mediciner av mögelsvampar som t.ex penicillin. 

2.   Svampar kan göra skada i hus, så kallade mögel. Möglet bildas om det är fuktskador och möglet kan bildas i väggar och golv. Det bildas mängder med sporer och sporerna kan vara farliga och kan bilda allergier. Men möglet kan också göra så att luften blir sämre. 

3.   a) Den del vi plockar och äter är fruktkroppen. Man kan tro det är svampen man äter men svampen är egentligen nervsystemet.

      b) Fruktkroppen har till uppgift att sprida sporer så att den ska kunna föröka sig och bilda en ny svamp. Sporerna finns oftast under svampens hatt. Men röksvampar är lite mer runda och om man trampar på dom kommer det ut sporer. Det kommer ut så sjukt mycket sporer så att det ser ut som rök. Därför kallas den för röksvamp. Sporerna sprids då med luften.

4. När en svampspor åker ned i jorden så börjar den att tillverka svamptråd (mycel). Mycelet börjar ta näring av dött material och får då näring. Svampen bara växer och växer. Efter ett tag så börjar den tillverka fruktkroppar för kunna sprida sina sporer.

5. Jästen är en sorts svamp. Jästen i en deg gör så att den jäser och blir större. Den blir större genom att den får socker och då börjar den bilda mindre bitar jäst som sen lossnar från den stora och så vidare.

6. Mögelsvamp är en sorts skadesvamp som kan växa på gammalt bröd. Möglet kan tillverka giftiga ämnen som kan vara väldigt farliga. Gifterna kan finnas på ställen där det inte syns för att mycelet kan sprida sig runt i brödet.

7. Kantarellen och karljohansvamp är två stycken matsvampar.

8. Flugsvampen och mögelsvampen är giftiga svampar.

9. En snigel kan kanske klara av svampen bättre än människan för att den kan vara motståndskraftig mot giftet. Så människan kan oftast inte äta svampen ifall den är äten av en snigel.

10. Vitt ludd i marken kan vara mycel vilket är svampens trådar. Men egentligen är svampen mycelet. Men om man hittar vitt ludd i marken kan det vara mycel som man har hittat. 

11. Svampar kan ta näring av andra växter som t.ex träd. Vissa svampar är parasiter och dom tar sig in i trädet och tar trädets näring och det kan bilda fruktkroppar på trädet. Så den kan vara en närings tjuv. Den kan också bryta ner dött material som den kan ta näring av som t.ex ett dött träd eller så kan den sammarbeta med andra med andra växter. Den sammarbeta med andra växter genom att den tar fast i doms rötter och så hjälper dom varandra. Växten får salt och vatten medan svampen får socker. 

12. Skorplavar sitter på stenar är väldigt svåra att skrapa loss. Bladlavar sitter på marken och är lätta att peta loss. Dom också upp från undre laget. Busklavar hänger från träd och och dom ser ut som skägg.

fotosyntesen

Minns du?

1.Fotosyntesen sker i bladen på en växt. Växten tar in vatten och koldioxid genom små hål på bladytan. Bladet gör sen om koldioxid till socker och syre. CO2+H2O+solenergi=socker+O2 eller Koldioxid+vatten+solenergi=socker+syre.

2.   Växten behöver vatten,Koldioxid och solenergi för att kunna göra socker och syre.H2O+CO2+solenergi. Det är vad det behövs för att fotosyntesen ska fungera.

3.   Vid fotosyntesen så bildas socker och syre. 

4.   Klyvöppningarnas uppgift är att ta in koldioxid/CO2 från luften. En klyvöppning är ett hål som finns på bladets yta. Klyvöppningarna är jätte små och det finns många av dom på ett blad. Ut ur klyvöppningarna åker syre.

5. Klorofyll är ett färgämne som finns i klorofyllkorn. Klorofyllet används till att kunna ta in solljus vilket då blir energi. Det finns tusentals klorofyllkorn på ett blad. Energin används sen också till att göra syre och socker. Klorofyllet gör också så att vatten koldioxid kan förenas och bli druvsocker och syre.

6. Vid fotosyntesen så bildas syre och socker. Socker används till byggmaterial och energikälla. Sockret måste förbrännas för att energin ska kunna frigöras ur sockret. Det behövs också syre för att sockret ska kunna förbrännas i cellerna. Koldioxiden som växten tar in förvandlas till syre och socker men nästan allt syre som växten bildar skickas tillbaka till naturen. Lite av syret använder växten till att göra andra saker. Ur sockret kan det bildas energi och stärkelse. Stärkelse används till att spara energi till vintern och som nödenergi.

7. Växten tar upp närsalter genom vattnet. Närsalterna innehåller t.ex kväve, kalium och järn. Den behöver ämnena till att tillverka proteiner och vitaminer. Närsalterna är lika viktiga som H2O och CO2. Människan behöver också närsalter fast vi kallar dom för mineralämnen. Man kan få i sig närsalter genom att äta växter.

Förstår du?

1.Om inte det hade funnits växter på jorden skulle det inte kunna finnas något liv heller. För då hade det inte funnits något syre. Och levande organismer behöver syre. Men om det bara finns koldioxid så kommer det inte kunna finas levande organismer för att levande organismer är beroende av syre. Men vi säger att alla växter på jorden försvann så skulle det ta slut på syre efter ett tag. Och då skulle man ha dött av koldioxidförgiftning. Koldioxidförgiftning får man när man tar in för mycket koldioxid. och hjärtat och cellerna behöver syre för att kunna fungera. Men om hjärtat börjar pumpa runt koldioxid så kommer cellerna inte fungera så bra för att dom inte får i sig det dom behöver.

Bägarlav

Bägarlavar växer på marken och finns i hela landet. Dom tillhör en släkt med mer än 70 olika arter i Finland. Man kan se på bägarlavens trattar eller skålar på skaftet för att känna igen den. Det finns grannröda fruktkroppar på kanterna och den finns i torra momarksskogar. Bägarlaven finns också på stubbar och nedre delen av trädstammen.

Den vanliga bägarlaven är cirka 1-4 cm hög. Podierna har slät bark och nere på laven är den mer eller mindre sammanhängande men uppe på toppen består den av åtskilda rutiga barkflak.

Bok: Vår flora. Vanlig bägarlav .53.

http://www.webbfloran.fi/kasvi.php?row_id=122&kasvin_nimi=B

Tall

Tallen är ett stort barrträd och har rak stam. Den har en gles krona som är högt uppe i trädet. Barren sitter två tillsammans på ett kortskott. barren bli r c. 5 år gamla innan dom faller av. Tallen är vindpolinerad och sprider väldigt mycket pollen på våren. Honkottarna är runda och är rödaktiga och en halv centimeter långa. Efter pollineringen växer kotten i ett år när befruktningen sker. Tallen kan bli över 30 meter hög och brukar bli 90-150 år gamla. Men dom kan också bli mycket äldre, som den största tallen i Sverige någonsin. Den blev 757 år gammal 2004.

Efter ett och ett halvt år blir fröna mogna och kotten öppnas.

Tallen finns i hela Sverige och har funnits sedan istiden. Tallen växer mest på torra marker. Man brukar använda tallen till att göra t.ex pappersmassa och virke. Tallen är rik på kåda och kådan kan man använda till att göra botemedel till skörbjugg, gikt och mot vissa svampinfektioner. 

http://linnaeus.nrm.se/flora/barr/pina/pinus/pinusyl.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tall

Vitmossa  

    

Vitmossor är arter från släktet Sphagnum. Den är vanlig i våta miljöer och en sak man kan tro är att den är vit. Men den kan vara gula, bruna, röda och skära. Dom är mest utvecklade på sensommaren och öppna myrar. Låter man vitmossan torka så blir vissa delar vita eller vitaktiga. Man kan hitta många arter på en myr, eller så finns dom i sumpiga och fuktiga skogar. Flera av artens växer också på stränder, fukthedar och i vattnet.

Utanför Sverige kan man vitmossor i tempererade och kalla platser t.ex i tropiska och subtropiska berg.

Vitmossan är uppbyggd på ett speciellt sett så att man lätt ser vilket släkte det tillhör. Skotten växer upprätt och är ganska kraftiga. Om man kollar längs med stammen sitter grenarna i toppen och i knippen finns ett huvud som består av de yngsta grenarna på skottet. Mossor förökar sig genom sporer. Det finns två typer av celler i bladen. Det är gröna som sköter om fotosyntesen och döda och färglösa celler som används som vattenbehållare. 

källor: http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/mossor/vitmossorfarggrannamossorpavaramyrar.1016.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vitmossor

7

a)  798=700+90+8   Talet består av 7 hundratal, 9 tiotal och 1 ental. Hundratals siffran 7 har värdet 700, tiotals siffran 9 har värdet 90 och entals siffran 8 har värdet 8.

b)   2004=2000+4  Talet består endast av 2 tusental och 4 ental. 2:an i talet 2004 har värdet 2000 och 4:an har värdet 4. Men hundratalet har värdet 0 och tiotalet har värdet 0.

c)   52,76=50+2+0,7+0,06  Talet består av 5 tiotal, 2 ental, 7 tiondelar och 6 hundradelar. Tiotals siffran 5 har värdet 50, entals siffran 2 har värdet 2, tiondels siffran 7 har värdet 0,7 och hundradels siffran 6 har värdet 0,06.

d)   12,009=10+2+0,009  Talet består av 1 tiotal, 2 ental och 9 tusendelar. Tiotals siffran 1 har värdet 10, entals siffran 2 har värdet 2 och tusendels siffran 9 har värdet 0,009. Men tiondels siffran 0 har värdet 0 och hundradels siffran 0 har också värdet 0.

9

b) 9,2 eller 9,17? Vilket tal är störst? Man kan börja med att inte tänka på 9:an för att den på samma plats på båda talen och betyder samma sak på båda talen. 9,2 är större än 9,17 för att 9,2 också är 9,20 eller 9,2000. Det kan var hur många nollor som helst. 9,17 har också hur många nollor som helst. så vi kan säga att talen ser ut så här istället. 9,200

och 9,170. Vilket är störst? 200 eller 170, 200 är så klart störst och därför är 9,2 störst.

6.08 eller 6,008? Vilket tal är störst? Man börjar med inte tänka på 6:an för att den är på samma plats och betyder samma sak. 6,08 är större än 6,008 för att 8:an i talet 6,08 är på hundradels platsen och 8.an i talet 6,008  på tusendels platsen. Och 8 tusendelar är 10x mindre än 8 hundradelar. Så därför är 6,08 större än 6,008.

Personliga mål studieteknik

Jag behöver bli bättre på att: Läsa

Varför är det svårt? Jag läser nästan aldrig böcker.

Jag kan bli bättre på detta genom att: Läsa mer.

Jag ska: Läsa 30 minuter per dag. Dokumentera vad jag läst.

Återkoppling: 20/10

Ordning i myllret

Förstår du?

1. 

2. Det är bättre att ha samma latinska namn över hela världen för att då förstår alla varandra mycket bättre istället för att man behöver kunna namnet på någonting på jätte många språk. Därför är det bra att ha samma latinska namn över hela världen.

3. Vi kan ta en ödla till exempel för att berätta vad det menas med en art. Det finns olika sorters ödlor. Skogsödlan och sandödlan är samma art men har olika utseende. Och man vet att något är en art när två av samma art kan få barn tillsammans och barnen ska i sin tur också kunna få barn. Då räknas det som att dom är i samma art. Men två djur från olika arter kan ibland också få ungar. Men ungarna kan då i sin tur inte få ungar.

4. En åsna och en häst är samma släkte men olika arter. Dom ser annorlunda ut och dom kan få barn tillsammans. Men om det blir barn så kan barnen inte få barn.

5.  Förr så hade man inte lika bra verktyg att kolla på olika organismer och jämfört med nu så har man mycket bättre teleskop och såna saker. Och vissa organismer kan vara väldigt lika varandra. Men om man jämför med 1970 och 1990 så har 1970 Växter, Svampar, djur, Encelliga med cellkärna och Bakterier var i olika grupper men i 1990 så är det en ny grupp som heter Eukaryoter som innehåller Växter, svampar, djur och olika encelliga.Och bakterier och arkéer i olika grupper.

6.  Darwin sa att arter har utvecklats genom doms miljö. Han hade forskat om finkar på Galapagosöarna. Dom hade olika näbbar för att dom åt olika saker. Så han tyckte att arter utvecklar genom hur doms miljö ser ut. Linné tyckte att arter har kommit till genom hur doms egenskaper såg ut. Arter som liknade varandra slog han ihop till ett släkte. Linné´s rangordning såg ut så här: klass, ordning, familj, släkte och art. Linné trodde att det var gud som hade skapat naturen och all arterna.

7. Den visar när cellerna kom till och vilka celler som var grunden till andra celler. Så bakterie cellen kom till först för 4 miljarder år sedan, sen kom arkéer och djurceller fram för 3,5 miljarder år sedan. För 2,5 miljarder år sen kom cell med kärna till och cell med för klorofyllkorn 1,5 miljarder år sedan och m.m. Men släktträdet visar när organismer kom till och när olika celler kom till.

Ordning i myllret

Ordning i myllret

Minns du?

                                                                      

1. Äta, dricka, göra behov, springa, föröka sig och växa.

2. En organism betyder att det är en levande varelse. Bakterier är också en organism men inte virus. Det finns också flercelliga och encelliga organismer.

3. Toffel djur är encelliga men människan har flera hundratusen miljarder celler.

4. I alla sorters celler finns det cellplasma och cellmembran. Dom har också arvsanlag 

5.   En växtcell har ett cellsaftrum och ett klorofyllkorn och en cellvägg. Medans en djurcell bara har cellplasma, cellmembran och cellkärna med arvanslag. Växtcellen har allt som djurcellen har plus lite till.

6. Bakteriecellen är mycket mindre än dom andra cellerna. Och ett arvanslag utan kärna.

7. Han delade in dom efter antal och utseende på ståndare och pistill. Det var så han delade in dom i grupper genom att använda sexualsystemet. 

8. Boken heter flora om den handlar om växter och fauna om den handlar om djur.

9. Det är namnet Panthera som är släktnamnet.

10. En Liger är en hybrid mellan ett lejon och en tiger. Ligern kan inte föröka sig.

Keebbbaabbbb